Så väljer du rätt storlek på akvariet

Akvariets storlek påverkar nästan allt: vilka fiskar du kan hålla, hur lätt det är att hålla stabila vattenvärden, hur mycket plats fiskarna får att simma på och hur mycket utrustning som behövs.

Det är därför bättre att välja fisk efter akvariet än att köpa ett akvarium först och sedan försöka få favoritfiskarna att passa.

Jordbruksverket anger att akvariets vattenvolym, yta och djup ska anpassas efter fiskarnas storlek, antal, beteende och levnadssätt. Som allmänt råd bör vattenvolymen normalt inte understiga 40 liter, om det inte handlar om en art som är särskilt anpassad till små vattenvolymer.

1. Börja med fiskarna – inte antalet liter

Två akvarier på 100 liter kan passa helt olika fiskarter.

Det beror bland annat på fiskarnas:

• fullvuxna storlek

• aktivitetsnivå

• sociala behov

• simmönster

• revirbeteende

• krav på vattendjup

• behov av gömställen

• vattenvärden

Frågan är därför inte bara:

”Hur många liter är akvariet?”

utan också:

”Vilken typ av fisk ska leva där?”

2. Ta reda på fiskens fullvuxna storlek

Ett vanligt misstag är att välja akvarium efter hur stor fisken är i butiken.

Många fiskar säljs när de fortfarande är unga.

En liten fisk på några centimeter kan senare bli betydligt större.

Ta därför alltid reda på:

• normal vuxenstorlek

• hur snabbt arten växer

• vilket utrymme vuxna individer behöver

RSPCA rekommenderar också att man utgår från hur stora fiskarna blir som fullvuxna, eftersom vissa arter som säljs unga kan växa sig mycket stora.

Tips: Sök på artens vetenskapliga namn när du undersöker vuxenstorleken. Det minskar risken att information om liknande arter blandas ihop.

3. Ett större akvarium är ofta lättare att hålla stabilt

Det kan låta bakvänt, men ett mycket litet akvarium är inte alltid det enklaste alternativet för en nybörjare.

I en större vattenvolym förändras många saker långsammare.

Det gäller exempelvis:

• temperatur

• koncentrationen av avfallsämnen

• vissa vattenvärden

RSPCA lyfter fram att större vattenvolymer generellt ger stabilare temperatur och vattenförhållanden än mycket små akvarier.

Det betyder inte att ett stort akvarium sköter sig själv – men du får ofta lite större marginaler.

4. Undvik att börja för litet

Ett mycket litet akvarium kan snabbt påverkas av:

• övermatning

• döda växtdelar

• för många fiskar

• temperaturförändringar

• problem med filtret

En liten mängd extra foder påverkar proportionellt mer vatten i ett 20-litersakvarium än i ett 200-litersakvarium.

För en ny akvarist kan därför ett lagom stort akvarium vara enklare än ett så kallat nanoakvarium.

5. 40 liter är inte ett universellt ”godkänt mått”

Att Jordbruksverket anger 40 liter som allmänt råd betyder inte att alla fiskarter automatiskt kan hållas i ett 40-litersakvarium.

En viss art kan behöva betydligt mer utrymme.

Jordbruksverkets regler säger att volym, yta, djup och flöde ska vara anpassade efter bland annat:

• fiskens storlek

• antal

• ålder

• hälsa

• välbefinnande

• levnadssätt

Fisken ska också kunna simma på ett för arten normalt sätt.

6. Längden på akvariet kan vara viktigare än höjden

Ett högt akvarium innehåller kanske många liter men ger inte automatiskt en lång simsträcka.

För aktiva arter som simmar mycket horisontellt kan ett:

långt och relativt brett akvarium

vara bättre än ett:

smalt och högt akvarium

med samma vattenvolym.

Titta därför alltid på akvariets faktiska mått – inte bara literantalet.

7. Tänk på akvariets bottenyta

Bottenytan är särskilt viktig för arter som:

• lever nära botten

• söker föda längs botten

• bildar revir

• behöver flera gömställen

Ett akvarium som är 100 cm långt och relativt brett kan ge en betydligt större användbar bottenyta än ett mycket högt och smalt akvarium med ungefär samma volym.

8. Vattendjupet måste också passa arten

Djupare är inte alltid bättre.

Vissa arter använder stora delar av vattenkolumnen, medan andra framför allt lever nära:

• ytan

• mitten

• botten

Jordbruksverket anger uttryckligen att vattnets djup ska anpassas efter fiskarnas levnadssätt.

Välj alltså formen efter fiskens naturliga beteende.

9. Stimfiskar behöver plats för hela gruppen

Vissa fiskarter lever naturligt i stim och bör hållas tillsammans med andra av samma art.

Jordbruksverket anger att arter som normalt lever i stim ska hållas tillsammans med fiskar av samma art.

Det betyder att akvariet måste vara stort nog för gruppen, inte bara för en enskild individ.

När du planerar storleken måste du därför först veta hur många individer som behövs för att arten ska kunna bete sig normalt.

10. En liten fisk behöver inte automatiskt ett litet akvarium

Kroppslängden berättar inte allt.

En liten fisk kan vara:

• mycket aktiv

• snabb

• territoriell

• beroende av ett stort stim

och därför kräva betydligt mer utrymme än man först tror.

Undvik därför att använda en enkel regel som:

”liten fisk = litet akvarium.”

11. Använd inte ”en centimeter fisk per liter” som enda regel

Du kan stöta på olika tumregler som försöker räkna antal fiskar utifrån deras kroppslängd.

Sådana regler är mycket grova.

Två fiskar som är lika långa kan skilja enormt i:

• kroppsmassa

• aktivitet

• avfallsproduktion

• aggressivitet

• sociala behov

Jordbruksverkets regler betonar därför fiskarnas sammantagna miljö- och välfärdsbehov snarare än en enda enkel beräkning.

12. Överbefolkning påverkar vattenkvaliteten

Fler fiskar innebär generellt mer:

• avföring

• urin

• foderrester

• biologisk belastning på filtret

Om belastningen blir för stor kan vattenkvaliteten försämras.

RSPCA varnar också för att för många fiskar kan leda till sämre vattenkvalitet, syrebrist, stress och ökad konkurrens.

Lämna därför marginal istället för att försöka fylla akvariet maximalt.

13. Fiskarnas beteende begränsar också antalet

Ett filter kan inte lösa alla problem med ett för fullt akvarium.

Även om vattenvärdena ser bra ut kan fiskarna fortfarande sakna:

• revir

• gömställen

• simutrymme

• möjlighet att komma undan varandra

Jordbruksverket anger att gruppstorlek och sammansättning ska anpassas efter arternas sociala struktur och behov.

14. Aggressiva och territoriella fiskar kräver mer eftertanke

Vissa arter försvarar:

• grottor

• bottenområden

• lekplatser

• delar av akvariet

Då kan ett större akvarium göra det lättare att skapa flera separata områden.

Inredningen spelar samtidigt stor roll.

Rötter, växter och stenar kan användas för att bryta fiskarnas siktlinjer.

15. Inredningen tar också plats

Ett 100-litersakvarium innehåller inte nödvändigtvis 100 liter vatten när det är färdiginrett.

Volym upptas av:

• sand

• grus

• stenar

• rötter

• teknisk utrustning

• luftutrymme över vattenytan

Den verkliga mängden vatten blir därför ofta lägre än den angivna bruttovolymen.

16. Skillnaden mellan brutto- och nettovolym

När en tillverkare kallar ett akvarium för exempelvis 120 liter handlar det vanligtvis om dess ungefärliga maximala geometriska volym.

När akvariet är färdigt kanske den faktiska vattenmängden är lägre.

Det är bra att känna till när du:

• doserar vattenberedning

• medicinerar

• beräknar vattenbyte

• bedömer belastningen

17. Så räknar du ut akvariets ungefärliga volym

För ett rektangulärt akvarium kan du använda:

Längd × bredd × höjd i centimeter ÷ 1 000

Exempel:

100 × 40 × 40 cm = 160 liter

Det är den teoretiska bruttovolymen om hela utrymmet fylls.

RSPCA använder samma grundprincip för att beräkna akvarievolym.

18. Räkna med den faktiska vattenhöjden när du vill vara mer exakt

Om akvariet är 50 cm högt men vattennivån bara är 45 cm ska du använda ungefär 45 cm i beräkningen.

Exempel:

100 × 40 × 45 ÷ 1 000 = 180 liter

Sedan tar bottensubstrat och inredning ytterligare plats.

Det ger dig en mer realistisk uppskattning.

19. Välj filter efter både akvarium och belastning

Ett större akvarium behöver ett filter som klarar vattenvolymen och mängden djur.

Jordbruksverket anger att tekniska hjälpmedel som reningsanläggningar och luftpumpar ska anpassas efter både art och antal djur.

Kontrollera därför inte bara:

”upp till 200 liter”

på kartongen.

Ta även hänsyn till:

• fiskmängd

• fiskarnas storlek

• hur mycket avfall de producerar

• vilken typ av biologisk filtrering som används

20. Biologisk filtrering är avgörande

Fiskar producerar avfallsämnen som bland annat leder till ammoniak i vattnet.

I ett etablerat biologiskt filter hjälper bakterier till att omvandla ammoniak till nitrit och därefter vidare till nitrat.

Ammoniak och nitrit är giftiga för fiskar.

Därför är ett fungerande biologiskt filter en grundläggande del av akvariet.

Ett större akvarium innebär alltså också att du behöver planera för tillräcklig filterkapacitet.

21. Starta inte med fisk direkt i ett nyfyllt akvarium

Akvariet behöver få en fungerande biologisk filtrering.

RSPCA rekommenderar så kallad fishless cycling, där akvariet körs in utan fisk medan bakteriekulturen i filtret etableras.

Under uppstarten bör du mäta bland annat:

• ammoniak

• nitrit

innan fiskarna introduceras.

Ett stort akvarium behöver alltså fortfarande köras in korrekt.

22. Akvariets yta påverkar gasutbytet

Syre kommer bland annat in i vattnet vid vattenytan.

Därför spelar akvariets yta roll.

RSPCA påpekar att ett bredare akvarium generellt har större vattenyta i förhållande till volymen än ett mycket smalt och högt akvarium och därmed bättre förutsättningar för gasutbyte.

Bra ytrörelse från filtret hjälper också.

23. Ett klotformat akvarium är inte ett bra alternativ

Den klassiska guldfiskskålen är ett tydligt exempel på varför akvariets form spelar roll.

Jordbruksverket anger som grundregel att fiskar inte får hållas i klotformade akvarier eftersom sådana är svåra att anpassa efter kraven på bland annat:

• volym

• syresättning

• inredning

Den lilla vattenytan gör dessutom naturlig syresättning svårare.

Välj ett riktigt rektangulärt akvarium istället.

24. Fiskarna behöver kunna gömma sig

Akvariets storlek ska inte bara räcka till öppet vatten.

Det måste även finnas plats för en artanpassad miljö.

Jordbruksverket anger att akvariet ska innehålla lämplig miljöberikning och att fiskarna ska kunna få skydd. Minst en sida ska vara insynsskyddad om inte inredningen ger motsvarande skydd.

Det kan innebära plats för:

• växter

• rötter

• stenar

• grottor

• andra gömställen

beroende på art.

25. Lämna samtidigt öppet simutrymme

För mycket inredning kan också bli ett problem.

En aktiv fisk behöver fri yta där den kan simma normalt.

Skapa därför ofta en kombination av:

• skyddade områden

• öppet simutrymme

Exakt fördelning bör anpassas efter arten.

26. Tänk på olika nivåer i akvariet

I ett sällskapsakvarium kan vissa arter främst använda:

• ytan

• mitten

• botten

Att kombinera fiskar som naturligt använder olika delar kan ibland ge ett mer balanserat utnyttjande av utrymmet.

Men det betyder inte automatiskt att arterna passar tillsammans.

De måste fortfarande ha kompatibla krav på:

• temperatur

• vattenvärden

• beteende

• social struktur

RSPCA rekommenderar att sådana faktorer alltid undersöks innan olika arter kombineras.

27. Planera för fiskarnas framtid

Ett vanligt scenario är:

1. man köper ett litet akvarium

2. köper några små fiskar

3. fiskarna växer

4. akvariet blir för litet

5. ett nytt akvarium måste köpas

I många fall är det bättre att köpa rätt storlek från början.

Det blir ofta både enklare och billigare på längre sikt.

28. Planera även för att hobbyn kan växa

Många som börjar med akvaristik upptäcker snabbt fler fiskarter de tycker om.

Om du väljer exakt minsta möjliga akvarium från början finns nästan inget utrymme för förändring.

Lite extra kapacitet kan ge större flexibilitet.

Men lägg aldrig till nya fiskar utan att först kontrollera om:

• utrymmet räcker

• arterna passar tillsammans

• filtret klarar belastningen

29. Ett stort akvarium blir väldigt tungt

En liter vatten väger ungefär ett kilogram.

Ett akvarium med 200 liter vatten innehåller alltså ungefär 200 kg vatten redan innan du räknar in:

• själva glasakvariet

• möbeln

• sand

• stenar

• rötter

• teknik

Ett större akvarium kan därför väga flera hundra kilo.

Placeringen måste vara planerad från början.

30. Använd en möbel som är avsedd för akvariet

Vanliga bokhyllor, skrivbord och skåp är inte automatiskt konstruerade för den koncentrerade vikten från ett akvarium.

Använd helst:

• originalmöbel

• akvarieställning

• annan konstruktion som är dimensionerad för vikten

Underlaget ska vara plant och stabilt.

RSPCA rekommenderar också att akvariet placeras på ett stabilt underlag eftersom större akvarier snabbt blir mycket tunga.

31. Fundera på golvet vid riktigt stora akvarier

För större installationer kan även byggnadens konstruktion behöva tas med i planeringen.

Det är särskilt relevant vid:

• mycket stora akvarier

• äldre byggnader

• träbjälklag

• placering långt från bärande konstruktioner

Är du osäker bör belastningen bedömas av någon med byggnadsteknisk kompetens.

32. Placera inte akvariet i direkt solljus

Storleken är bara en del av planeringen.

Akvariet bör också placeras på en lämplig plats.

Direkt sol kan bidra till:

• kraftig uppvärmning

• temperaturvariationer

• ökad algtillväxt

RSPCA rekommenderar att akvarier placeras bort från direkt solljus och andra värmekällor.

33. Undvik element och andra värmekällor

Placera inte akvariet direkt intill:

• element

• kamin

• annan stark värmekälla

Akvariets temperatur ska kunna styras efter fiskarnas behov.

Jordbruksverket kräver att vattentemperaturen anpassas efter de arter som hålls.

34. Kontrollera att det finns plats för skötsel

Ett akvarium kan se perfekt ut inklämt i ett hörn – tills du ska rengöra det.

Se till att du kommer åt:

• filter

• slangar

• lock

• belysning

• eluttag

• akvariets ovansida

Du ska enkelt kunna genomföra vattenbyten och annan regelbunden skötsel.

35. Tänk på avståndet till vatten

Ett stort akvarium kan kräva ganska mycket vatten vid varje vattenbyte.

Om akvariet står långt från:

• kran

• vask

• golvbrunn

kan underhållet bli betydligt mer omständligt.

Planera därför även hur du faktiskt ska sköta akvariet.

36. Ett större akvarium kräver större vattenbyten

Ett större akvarium ger ofta stabilare förhållanden men innebär också större mängder vatten vid underhåll.

Om du exempelvis byter 25 % av vattnet i:

• 60 liter → cirka 15 liter

• 200 liter → cirka 50 liter

• 400 liter → cirka 100 liter

Tänk på detta innan du väljer storlek.

37. Välj inte större än du faktiskt kan sköta

”Större är bättre” har en praktisk gräns.

Akvariet måste fortfarande passa:

• budget

• bostad

• tillgänglig tid

• möjlighet till vattenbyten

• utrustning

Det bästa akvariet är därför inte det största du kan köpa – utan det som är tillräckligt stort för fiskarna och som du kan sköta korrekt under många år.

38. Kontrollera kostnaden för hela systemet

Ett större akvarium innebär ofta också större eller fler:

• filter

• värmare

• lampor

• mängder bottensubstrat

• dekorationer

• växter

Räkna därför på hela installationen och inte bara priset på själva glasakvariet.

39. Lock kan vara viktigt

Vissa fiskarter är duktiga hoppare.

Jordbruksverkets regler ställer krav på att fiskhållningen ska vara utformad så att fiskarna kan hållas säkert, och lämpligt lock eller motsvarande kan därför behövas beroende på akvariet och arten.

Ta reda på om arterna du planerar att hålla har tendens att hoppa.

40. Bestäm fisklista innan du köper akvariet

Ett av de bästa sätten att välja rätt är att göra processen i denna ordning:

1. Välj vilka arter du är intresserad av.

2. Ta reda på fullvuxen storlek.

3. Kontrollera artens sociala behov.

4. Kontrollera temperatur och vattenvärden.

5. Kontrollera beteende och simbehov.

6. Kontrollera om arterna passar tillsammans.

7. Bestäm därefter lämplig akvariestorlek.

Det minskar risken för kostsamma felköp.

Exempel: två akvarier med samma literantal

Tänk dig två akvarier på ungefär samma volym.

Akvarium A är långt och relativt grunt.

Akvarium B är smalt men mycket högt.

För en aktiv art som huvudsakligen simmar horisontellt kan Akvarium A erbjuda betydligt mer användbart utrymme trots att literantalet är nästan identiskt.

Därför ska du alltid kontrollera:

längd × bredd × höjd

och inte bara siffran på kartongen.

Vanliga misstag när man väljer akvarium

Vanliga misstag är att:

• köpa akvariet innan man valt fisk

• välja efter fiskarnas storlek i butik istället för vuxenstorlek

• titta enbart på literantal

• välja ett högt akvarium till arter som behöver lång simsträcka

• använda enkla ”fisk per liter”-regler som enda bedömning

• hålla för många fiskar

• glömma stimstorleken

• inte räkna med inredningens volym

• köpa ett mycket litet akvarium för att det verkar enklare

• glömma akvariets slutliga vikt

• placera akvariet i direkt solljus

• inte lämna plats för filter och underhåll

• använda guldfiskskål istället för ett riktigt akvarium

Snabb checklista innan du köper akvariet

Kontrollera:

• Vilka fiskarter ska bo där?

• Hur stora blir de som vuxna?

• Ska de hållas ensamma, i par eller grupp?

• Hur aktiva är de?

• Behöver de lång simsträcka?

• Behöver de stor bottenyta?

• Hur många gömställen behövs?

• Vilka temperaturer och vattenvärden kräver de?

• Vilken filterkapacitet behövs?

• Hur mycket väger hela akvariet?

• Klarar möbeln vikten?

• Kan du enkelt genomföra vattenbyten?

• Finns det utrymme för framtida skötsel?

Välj gärna lite större än du först tänkt

För många nybörjare är ett något större akvarium en bättre start än det allra minsta alternativet.

Du får mer vattenvolym, mer plats för fiskarnas naturliga beteenden och ofta större stabilitet i systemet.

Men storleken ska alltid utgå från arterna du faktiskt vill hålla.

Börja därför med fiskarnas vuxenstorlek, beteende och sociala behov. Kontrollera därefter längd, bredd, höjd och vattenvolym och välj ett akvarium som ger marginal istället för att precis nå miniminivån.

Ett väl dimensionerat akvarium är enklare att inreda, lättare att planera och framför allt en betydligt bättre grund för ett stabilt och välfungerande akvarium.