Så väljer du fiskar som passar tillsammans

Att välja fiskar till ett sällskapsakvarium handlar om betydligt mer än att hitta arter som ser fina ut bredvid varandra.

Två fiskarter kan behöva helt olika:

temperatur
pH
vattenhårdhet
ström
gruppstorlek
simutrymme
gömställen

De kan dessutom skilja sig kraftigt i temperament.

En fisk som är lugn i butiken kan bli territoriell när den växer upp eller börjar leka.

Jordbruksverket kräver att fiskarnas gruppsammansättning anpassas så att de inte stressar eller skadar varandra. Arter som normalt lever i stim ska också hållas tillsammans med fiskar av samma art.

Därför är den viktigaste regeln:

Välj fiskar efter deras behov – inte bara efter utseendet.

1. Börja med en fisklista innan du handlar

Gå inte till butiken och välj fem arter spontant.

Gör istället en preliminär fisklista hemma.

Skriv upp för varje art:

vuxenstorlek
lämplig temperatur
pH
GH eller vattenhårdhet
gruppstorlek
temperament
var i akvariet den simmar
lämplig akvariestorlek
ungefärlig livslängd
vad den äter

Då blir det mycket enklare att upptäcka arter som inte passar ihop.

2. Kontrollera alltid fiskens vuxenstorlek

Fisken i butiken är ofta ung.

En individ som bara är några centimeter lång vid köp kan senare bli betydligt större.

Det påverkar:

akvariestorlek
mängden avfall
vilka andra fiskar den kan leva med
hur stor föda den kan äta
hur mycket utrymme den behöver

Planera därför alltid för fisken som vuxen.

Tips: Sök gärna på fiskens vetenskapliga namn. Handelsnamn kan ibland användas för flera olika arter.

3. Börja med temperaturen

Det första filtret när du jämför två fiskarter bör vara temperaturen.

Om en art trivs bäst i relativt svalt vatten och en annan behöver betydligt varmare vatten är de normalt en dålig kombination.

Du ska inte försöka lösa det genom att hålla båda i ett kompromissvärde som egentligen är dåligt för båda.

Jordbruksverket anger att vattentemperaturen ska anpassas efter de arter som hålls.

4. Jämför temperaturintervallen – inte bara ett exakt tal

Tänk exempelvis:

Art A: 23–27 °C
Art B: 24–28 °C

Då finns ett tydligt överlappande område.

Men:

Art A: 18–22 °C
Art B: 26–30 °C

är betydligt svårare att kombinera på ett bra sätt.

Välj helst arter vars rekommenderade intervall överlappar ordentligt.

5. Kontrollera pH

Olika fiskar är anpassade till olika vattenkemi.

En del arter kommer från:

mjukt och surt vatten

medan andra naturligt lever i:

hårdare och mer basiskt vatten.

Jordbruksverket kräver att pH anpassas efter arterna och att vattenkvaliteten hålls stabil.

Undvik därför en kombination där den ena arten egentligen behöver helt andra vattenvärden än den andra.

6. Kontrollera vattenhårdheten

Vattenhårdhet är en annan viktig faktor.

Du kommer framför allt stöta på:

GH beskriver förenklat mängden mineraler som kalcium och magnesium.

Olika fiskarter är utvecklade för olika hårdhet.

RSPCA rekommenderar uttryckligen att man kontrollerar vilken vattenhårdhet varje art föredrar innan fiskar kombineras.

7. Välj gärna fiskar som passar ditt kranvatten

Det kan vara betydligt enklare att välja arter som passar dina naturliga vattenvärden än att hela tiden försöka förändra vattnet.

Testa därför:

på ditt kranvatten innan du bestämmer fisklista.

Då kan du bygga ett akvarium som är betydligt enklare att hålla stabilt.

8. Undvik att jaga perfekta siffror

Om alla arter fungerar bra inom ett gemensamt intervall behöver du inte försöka träffa en exakt siffra varje dag.

Stabilitet är ofta viktigare än att ständigt förändra vattenkemin med olika preparat.

Snabba förändringar kan vara mer belastande för fiskarna än ett stabilt värde inom deras tolerans.

9. Stimfiskar ska inte hållas ensamma

Många vanliga akvariefiskar lever naturligt tillsammans med andra individer av samma art.

Jordbruksverket anger att fiskarter som normalt lever i stim ska hållas tillsammans med fiskar av samma art.

RSPCA nämner bland annat:

danio
tetra
regnbågsfisk
rasbora
många malar

som exempel på grupplevande fiskar.

Köp alltså inte en enda individ av en utpräglad stimfisk bara för att du vill ha många olika arter.

10. Fler arter är inte alltid bättre

Tänk dig ett akvarium där du har plats för omkring 20 små fiskar.

Det kan ofta bli bättre att ha:

10 individer av art A + 10 individer av art B

än:

2 individer vardera av 10 olika stimarter.

Det första alternativet ger fiskarna bättre möjlighet att leva i riktiga grupper.

Dessutom ser större stim ofta betydligt mer naturliga ut.

11. Kontrollera rekommenderad gruppstorlek för varje art

Det finns ingen gruppstorlek som passar alla stimfiskar.

RSPCA använder sex eller fler som generell rekommendation för många vanliga stimlevande tropiska fiskar, men det är fortfarande viktigt att kontrollera den specifika arten.

Vissa arter fungerar bättre i:

betydligt större stim
par
mindre grupper
haremsliknande grupper

Läs därför artspecifik information.

12. Gruppstorleken påverkar beteendet

En stimfisk som hålls i för liten grupp kan bli:

stressad
skygg
mer aggressiv
onormalt passiv

RSPCA beskriver att grupplevande fiskar ofta blir mer avslappnade och visar sig mer när de hålls i lämpliga grupper.

Det är alltså inte bara en estetisk fråga.

13. Vissa fiskar ska inte hållas med sin egen art på samma sätt

Alla fiskar är inte stimfiskar.

Vissa arter kan istället vara:

solitära
territoriella
aggressiva mot artfränder

RSPCA nämner exempelvis att hanar av kampfisk kan slåss med andra hanar.

Det visar varför man inte kan använda regeln:

”Fiskar blir alltid gladare av fler fiskar av samma art.”

Det beror helt på arten.

14. Temperament är lika viktigt som vattenvärden

Två arter kan ha perfekta gemensamma:

temperaturer
pH-värden
hårdheter

men ändå vara en dålig kombination.

Om den ena är mycket aggressiv och den andra mycket lugn kan resultatet bli ständig stress.

OATA rekommenderar därför att man kontrollerar både vattenkrav och om arterna är territoriella eller aggressiva innan de kombineras.

15. Undersök om arten är territoriell

Territoriella fiskar försvarar ett område.

Det kan exempelvis vara:

en grotta
en rot
en sten
en lekplats
en del av botten

Problemen ökar om akvariet är för litet och flera fiskar försöker använda samma område.

16. Territorialitet kan förändras när fisken blir vuxen

En ung fisk kan verka mycket fredlig.

När den når könsmognad kan beteendet förändras.

Det är särskilt vanligt hos vissa ciklider och andra territoriella arter.

Planera därför efter artens vuxna beteende, inte bara beteendet hos ungfiskarna i butiken.

17. Lek kan förändra hela dynamiken

En fisk som normalt är relativt fredlig kan bli mycket mer territoriell när den:

bildar par
lägger ägg
vaktar yngel

OATA beskriver exempelvis hur dvärgciklider kan bli territoriella runt lek och yngel trots att vissa arter annars fungerar i sällskapsakvarier.

Det måste finnas utrymme för andra fiskar att komma undan.

18. Siktbarriärer kan minska konflikter

I ett akvarium med territoriella arter är inredningen viktig.

Använd exempelvis:

rötter
höga växter
stenformationer

för att bryta fiskarnas siktlinjer.

Om två fiskar inte kan se varandra hela tiden kan det vara lättare för dem att hålla separata områden.

19. Ha flera gömställen

Om tre fiskar behöver grottor och det bara finns en bra grotta kan konkurrensen bli kraftig.

Skapa hellre flera alternativ.

Placera gömställena så att en dominant fisk inte enkelt kan kontrollera allihop från samma plats.

20. Tänk på fiskarnas simnivå

Olika fiskar använder olika delar av akvariet.

Grovt kan man dela in dem i:

ytlevande
mellanlevande
bottenlevande

RSPCA rekommenderar att arter som använder olika nivåer kan kombineras för att utnyttja akvariets utrymme bättre – förutsatt att deras övriga behov är kompatibla.

21. Alla fiskar behöver inte konkurrera om samma plats

Ett balanserat sällskapsakvarium kan exempelvis innehålla:

en grupp yt- eller övre mellanvattenfiskar

ett större stim i mitten

en lämplig grupp bottenlevande fiskar.

Det kan fungera bättre än tre arter som alla försöker använda exakt samma område.

22. Men simnivå räcker inte för att bedöma kompatibilitet

Att den ena fisken lever vid ytan och den andra på botten betyder inte automatiskt att de passar ihop.

De måste fortfarande ha kompatibla:

temperaturkrav
vattenvärden
temperament
storlek

Simnivå är bara en av flera faktorer.

23. Jämför fiskarnas aktivitetsnivå

En mycket lugn fisk kan bli stressad av extremt aktiva akvariekamrater.

OATA beskriver exempelvis att vissa blyga dvärgciklider inte fungerar bra med mycket livliga och stökiga arter.

Tänk därför på om fiskarna har ungefär kompatibla beteenden.

24. Snabba fiskar kan konkurrera ut långsamma fiskar vid matning

En art kan vara perfekt fredlig men ändå skapa problem genom att vara betydligt snabbare vid maten.

Långsamma fiskar kan då få för lite mat.

RSPCA ger ett tydligt exempel med guldfiskvarianter: snabbare enkelstjärtade guldfiskar bör inte hållas med långsammare dubbelstjärtade varianter eftersom de långsamma fiskarna kan missa maten.

Detta gäller som princip även andra fiskkombinationer.

25. Kontrollera vad fiskarna äter

Olika fiskar kan vara:

växtätare
allätare
köttätare
algätare
specialiserade födosökare

Fiskarna måste kunna få en kost som passar deras art.

Jordbruksverket kräver att fodret ska vara anpassat efter fiskarten.

Om två arter kräver helt olika matning behöver du kunna säkerställa att båda faktiskt får rätt foder.

26. Bottenfiskar behöver också få mat

Ett vanligt misstag är att mata fiskarna vid ytan och anta att resterna automatiskt räcker till fiskarna på botten.

Bottenlevande fiskar behöver ett lämpligt foder som faktiskt når dem.

Följ därför matningen och kontrollera att alla fiskar får äta.

27. ”Algätare” lever inte på att rengöra akvariet

Köp inte en bottenfisk enbart för att den ska vara städare.

Även algätande arter behöver:

korrekt foder
rätt vattenvärden
rätt gruppstorlek
tillräckligt utrymme

Vissa så kallade algätare blir dessutom betydligt större än många nybörjare förväntar sig.

28. Storleksskillnader kan bli farliga

En enkel regel inom akvaristik är:

Om en fisk kan få in en annan fisk i munnen finns risken att den försöker äta den.

En rovfisk behöver inte vara aggressiv för att äta en mindre fisk.

Det kan helt enkelt vara normalt födosöksbeteende.

Undvik därför kombinationer med stora storleksskillnader om den större arten kan se den mindre som föda.

29. Planera efter vuxenstorleken igen

Två fiskar kan vara lika stora i butiken.

Sex månader senare kanske:

art A fortfarande är 4 cm
art B är 15 cm

Då kan relationen förändras fullständigt.

Kontrollera alltid hur stora båda arterna blir som vuxna.

30. Även mycket små fiskar kan vara aggressiva

Stor fisk betyder inte automatiskt aggressiv fisk.

Liten fisk betyder inte automatiskt fredlig fisk.

Vissa små arter kan:

vakta revir
jaga andra fiskar
bita fenor

Läs därför artspecifik information istället för att bedöma temperament från kroppsstorleken.

31. Se upp med fenbitare

Vissa arter har större tendens att bita i andra fiskars fenor.

Det blir särskilt problematiskt tillsammans med fiskar som har:

långa fenor
långsam simstil
slöjliknande stjärtar

Det kan orsaka:

stress
trasiga fenor
ökad infektionsrisk

Undersök därför om arten har rykte om sig att vara fenbitande innan du väljer tankkamrater.

32. Gruppstorleken kan påverka fenbitning

Hos vissa arter kan fel gruppstorlek öka mängden konflikt eller fenbitning.

En större korrekt grupp kan göra att mycket av artens sociala beteende riktas inom gruppen istället för mot andra fiskar.

Men detta är artspecifikt.

Läs alltid om just arten.

33. Kontrollera könsfördelningen

För vissa fiskarter spelar förhållandet mellan hanar och honor stor roll.

För många hanar kan leda till:

ständig uppvaktning
konkurrens
jakt
stress hos honor

Jordbruksverkets aktuella regler anger att även eventuell fördelning mellan honor och hanar ska anpassas så att risken för stress och skador minimeras.

34. Levandefödare kan snabbt bli väldigt många

Guppy, platy, molly och andra levandefödande arter kan föröka sig effektivt.

Om du börjar med hanar och honor behöver du därför tänka på:

framtida yngel
akvariets kapacitet
vad som händer när populationen ökar

Planera inte akvariet enbart efter antalet fiskar första dagen.

35. Vissa hybrider eller korsningar kan vara oönskade

När närbesläktade arter eller färgvarianter hålls tillsammans kan de ibland korsa sig.

Om du vill hålla rena avelslinjer bör du därför undersöka om arterna kan hybridisera.

Det är framför allt relevant för den som planerar avel.

36. Tänk på vattenflödet

Vissa arter kommer från:

strömmande bäckar
floder

och uppskattar tydlig vattenrörelse.

Andra är anpassade till betydligt lugnare vatten.

OATA betonar att olika fiskarter kan behöva olika flödeshastighet och att detta bör kontrolleras före kombination.

Ett enda akvarium ska kunna ge rimliga förhållanden för alla arter som hålls där.

37. Skapa lugnare zoner även om filtret är kraftigt

Om vissa fiskar uppskattar ström och andra behöver kunna vila kan du använda:

rötter
stenar
växter

för att skapa områden med lägre flöde.

Men skillnaderna i behov får inte vara så stora att någon art alltid lever under olämpliga förhållanden.

38. Kontrollera akvariestorleken för hela kombinationen

Ett akvarium som är tillräckligt för art A kan vara för litet för art B.

När du kombinerar flera arter måste akvariet uppfylla behoven hos den mest utrymmeskrävande arten – och samtidigt rymma alla fiskarna tillsammans.

Jordbruksverket anger att akvariets volym, yta och djup ska anpassas efter fiskarnas:

storlek
antal
beteende.

39. Literantal är inte allt

Akvariets form spelar också roll.

En aktiv fisk som behöver lång simsträcka kanske fungerar betydligt bättre i:

120 × 40 × 40 cm

än i ett mycket högt men kort akvarium med ungefär samma volym.

Titta därför på:

längd
bredd
höjd
bottenyta

inte bara liter.

40. Överbefolka inte akvariet

Många fiskar i samma akvarium innebär:

mer avfall
större konkurrens om mat
mindre revir
mindre simutrymme
högre risk för stress

RSPCA påpekar att antalet fiskar måste bedömas både efter vattenkvaliteten och fiskarnas beteendemässiga behov.

Ett kraftigt filter betyder alltså inte att du kan fylla akvariet med obegränsat många fiskar.

41. Ett filter skapar inte mer simutrymme

Du kanske har ett filter som klarar mycket hög biologisk belastning.

Det löser inte:

trängsel
aggression
brist på gömställen
för kort simsträcka

Filtrering och fysisk miljö är två separata delar av fiskhållningen.

42. Lägg inte till alla fiskar samtidigt

Även om den färdiga fisklistan är korrekt bör du inte nödvändigtvis sätta i alla individer på en gång.

Varje ny fisk ökar mängden:

avfall
foder
ammoniakproduktion

OATA rekommenderar att fiskpopulationen ökas gradvis så att filterbakterierna hinner anpassa sig till den ökade belastningen.

43. Lägg bara fisk i ett biologiskt etablerat akvarium

Ett nytt filter är inte biologiskt moget bara för att det pumpar vatten.

Den nyttiga bakteriekulturen behöver etableras.

Innan fiskpopulationen byggs upp ska du ha kontroll på:

ammoniak
nitrit

I ett etablerat system ska båda normalt ligga på 0 mg/l.

44. Testa vattnet efter nya fiskar

När nya fiskar har lagts till är det klokt att kontrollera:

ammoniak
nitrit
nitrat

extra noggrant.

Om ammoniak eller nitrit börjar stiga kan den biologiska belastningen ha ökat snabbare än filtret hunnit anpassa sig.

45. Nya fiskar kan också föra in sjukdom

En ny fisk kan se frisk ut men fortfarande bära:

parasiter
bakterier
andra smittämnen

I mer etablerade akvarier kan därför en separat karantänperiod vara värdefull innan nya fiskar introduceras.

Det blir särskilt viktigt om du redan har:

värdefulla fiskar
känsliga arter
ett stort etablerat bestånd

46. Köp fisk från en seriös butik

Titta på akvariet där fiskarna säljs.

Fiskarna bör ha:

normala ögon
hela fenor
normal andning
normalt simsätt
inga uppenbara sår
inga tydliga vita prickar eller andra sjukdomstecken

OATA beskriver friska fiskar som individer med bland annat klara ögon, hela fenor, intakta fjäll, normalt simsätt och jämn andning.

Undvik att köpa fisk från ett kar där flera individer tydligt ser sjuka ut.

47. Jordbruksverket kräver information från säljaren

Den som säljer akvariefisk till konsument ska lämna information om hur fiskarna ska skötas.

Jordbruksverket påpekar att zoobutiken är skyldig att lämna faktablad till kunder om fiskarnas skötsel.

Använd gärna den informationen tillsammans med flera andra pålitliga artspecifika källor.

48. Fråga inte bara ”går de ihop?”

När du frågar butikspersonalen bör du vara mer specifik.

Fråga exempelvis:

Vilken temperatur behöver arten?
Vilket pH?
Vilken GH?
Hur stor blir den?
Hur många ska hållas tillsammans?
Är den territoriell?
Är den fenbitare?
Kan den äta mina mindre fiskar?
Vilken del av akvariet använder den?
Hur stort akvarium behöver den som vuxen?

Det ger betydligt mer användbar information.

49. Artspecifik information är bättre än generella kompatibilitetslistor

Du kan hitta tabeller på internet med:

grönt = går ihop

rött = går inte ihop.

De kan vara användbara som en snabb första översikt.

Men de tar ofta inte hänsyn till:

akvariets storlek
individuell variation
kön
lek
gruppstorlek
vattenvärden

Använd dem därför aldrig som enda beslutsunderlag.

50. Två fredliga arter kan ändå vara en dålig kombination

Tänk exempelvis:

Art A: fredlig, 20 °C, hårt vatten.

Art B: fredlig, 28 °C, mjukt surt vatten.

Båda är fredliga.

De passar ändå dåligt ihop.

Kompatibilitet handlar om hela miljön.

51. Två arter med samma vattenvärden kan också vara fel

Exempel:

Art A: lugn långfenad fisk.

Art B: mycket aktiv fenbitande fisk.

Temperatur och pH kanske är perfekta.

Beteendet är fortfarande en dålig matchning.

52. Observera fiskarna efter introduktionen

Även en kombination som fungerar bra på papper behöver följas upp i verkligheten.

Titta efter:

jakt
bett
trasiga fenor
en fisk som gömmer sig konstant
konkurrens om mat
fiskar som trycks undan från ett område
stressfärgning
onormalt snabbt andande

Jordbruksverket kräver att du agerar om fiskar blir stressade av eller aggressiva mot andra fiskar.

53. Lite jagande kan vara normalt – konstant trakassering är inte det

Fiskar kan ibland:

markera revir
rangordna sig
jaga kort

Det betyder inte automatiskt att du måste separera dem.

Men en fisk som ständigt:

jagas
gömmer sig
nekas mat
får trasiga fenor
blir skadad

har inte en fungerande social miljö.

Då måste du ingripa.

54. Ha en plan B innan du köper territoriella fiskar

Om du väljer arter där kompatibiliteten kan förändras bör du redan innan köpet veta vad du gör om det inte fungerar.

Det kan innebära:

extra akvarium
avdelare
möjlighet att lämna tillbaka eller omplacera fisken

Köp inte en aggressiv art med planen:

”Det löser sig nog.”

55. Inredningen kan behöva förändras när nya fiskar kommer

Om en fisk redan har etablerat hela akvariet som sitt revir kan en ny individ få svårt att komma in.

I vissa situationer kan det hjälpa att förändra delar av inredningen innan introduktionen.

Det kan bryta befintliga revir.

Men detta är artspecifikt och ersätter inte rätt akvariestorlek och artkombination.

56. Släck eller dämpa ljuset vid introduktionen

Att introducera nya fiskar under lugnare och dämpade förhållanden kan minska den initiala stressen.

Undvik att:

hälla i fisken
tända maximal belysning
direkt börja mata mycket
stå och knacka på rutan

Låt fiskarna få tid att orientera sig.

57. Acklimatisera till nytt vatten

Vatten från butiken kan ha annan:

temperatur
pH
hårdhet

än akvariet hemma.

Fisken behöver därför vänjas vid det nya vattnet på ett lämpligt sätt.

Jordbruksverkets regler anger att fisk som flyttas till en ny miljö ska få en artspecifikt lämplig tillvänjningsperiod så att flytten inte orsakar lidande eller sjukdom.

58. Häll helst inte butikens transportvatten i akvariet

Transportvattnet kan innehålla:

avfallsämnen
läkemedelsrester
mikroorganismer

Flytta därför fisken enligt en lämplig acklimatiseringsmetod istället för att automatiskt hälla hela påsen i akvariet.

59. Saltvatten kräver ännu mer kompatibilitetsplanering

I marina akvarier blir kompatibilitet ofta ännu mer komplex.

Då behöver du även ta hänsyn till:

revsäkerhet
koraller
kräftdjur
territorialitet
särskilda födoval
aggressivitet
salthalt

En fisk kan exempelvis fungera med andra fiskar men äta:

räkor
snäckor
koraller

Kontrollera därför varje marin art noggrant före köp.

60. Räkor och snäckor räknas också in i fisklistan

Om akvariet innehåller:

räkor
snäckor
andra ryggradslösa djur

måste även deras behov och säkerhet kontrolleras.

En fisk som marknadsförs som fredlig mot andra fiskar kan fortfarande se små räkor som mat.

Kompatibilitet gäller alltså alla djur i akvariet.

En enkel kompatibilitetskontroll

Innan du kombinerar två arter kan du gå igenom följande:

1. Temperatur

Överlappar deras rekommenderade temperaturintervall?

2. pH

Kan båda hållas stabilt vid samma pH?

3. Vattenhårdhet

Passar samma GH/KH båda arterna?

4. Storlek

Kan någon av fiskarna äta den andra när de blir vuxna?

5. Temperament

Är någon aggressiv eller territoriell?

6. Gruppstorlek

Kan du hålla rätt antal av båda arterna?

7. Akvariestorlek

Finns tillräckligt utrymme för alla som vuxna?

8. Simnivå

Konkurrerar de om samma område?

9. Foder

Kan båda få rätt mängd och typ av mat?

10. Inredning

Kan du erbjuda rätt gömställen och revir?

Om flera av dessa punkter inte fungerar är fiskarna sannolikt ingen bra kombination.

Exempel på hur du kan planera ett sällskapsakvarium

Istället för att börja med tio olika arter kan du tänka:

Huvudstim
En fredlig stimfisk i ordentlig grupp.

Botten
En lämplig grupp bottenlevande fiskar som trivs i samma vatten.

Blickfång
Eventuellt en eller ett mindre antal större lugna fiskar som är kompatibla med de andra.

Det ger ofta ett mer harmoniskt akvarium än att köpa en eller två individer av många olika arter.

Den exakta kombinationen måste förstås anpassas till:

akvariestorlek
vattenvärden
temperatur
arternas beteende

Vanliga misstag när man kombinerar fiskar

Vanliga misstag är att:

välja fisk enbart efter utseende
köpa fisken innan man läst om arten
hålla stimfiskar i för små grupper
ignorera vuxenstorleken
blanda kallvatten- och tropiska arter
blanda fiskar med helt olika pH-behov
kombinera långsamma fiskar med väldigt snabba matkonkurrenter
blanda fenbitare med långfenade fiskar
köpa stora rovfiskar tillsammans med små fiskar
glömma könsfördelningen
överbefolka akvariet
lägga till alla fiskar samtidigt
tro att ett kraftigt filter löser sociala problem
inte skapa tillräckligt många gömställen
ignorera aggression efter introduktion

Snabb checklista innan du köper en ny fisk

Kontrollera:

Vad heter arten exakt?
Hur stor blir den?
Vilken temperatur behöver den?
Vilket pH behöver den?
Vilken vattenhårdhet behöver den?
Ska den leva ensam, i par eller grupp?
Hur många behöver jag?
Är den territoriell?
Är den aggressiv?
Är den fenbitare?
Kan den äta mina befintliga fiskar?
Vad äter den?
Var i akvariet lever den?
Hur stort akvarium behöver den?
Passar den med alla djur jag redan har?
Har filtret kapacitet för den ökade belastningen?

Välj färre arter – men bättre grupper

Ett bra sällskapsakvarium behöver inte innehålla så många arter som möjligt.

Ofta blir resultatet både lugnare och snyggare med några få genomtänkta arter i rätt antal.

Börja med vattenvärdena.

Välj sedan arter som fungerar vid samma:

temperatur
pH
hårdhet

Kontrollera därefter:

temperament
vuxenstorlek
gruppstorlek
simnivå
foder

och se till att akvariet faktiskt är stort nog.

När du planerar fisklistan på det sättet får du inte bara fiskar som ser bra ut tillsammans.

Du skapar ett akvarium där arterna faktiskt har förutsättningar att leva bra tillsammans.