Så väljer du rätt bottensubstrat till terrariet

Jord, sand, bark, kokosfiber eller kanske en blandning?

Bottensubstratet är en viktig del av reptilens livsmiljö. Det påverkar inte bara hur terrariet ser ut utan även djurets möjlighet att:

• gräva

• söka skydd

• röra sig naturligt

• hålla rätt fuktighet

• ömsa normalt

Det finns därför inget bottensubstrat som är bäst för alla reptiler.

En ökenlevande ödla kan behöva en helt annan botten än en tropisk orm, och en utpräglat grävande art behöver något helt annat än en reptil som tillbringar större delen av tiden i träd.

Jordbruksverkets regler säger att terrariets botten ska täckas med ett material som är anpassat efter orm- eller ödleartens behov. Utpräglat grävande arter ska ha ett löst och grävbart material, och arter som naturligt lever i sand ska ha sand som bottenmaterial. Även fukthalten ska anpassas efter arten.

Den viktigaste regeln är därför:

Välj substrat efter reptilens naturliga beteende och miljö – inte efter vilken påse som ser snyggast ut i butiken.

1. Börja med den exakta reptilarten

”Substrat för reptiler” är alldeles för generellt.

Innan du väljer botten behöver du veta:

• exakt art

• naturlig livsmiljö

• om arten gräver

• önskad luftfuktighet

• om marken normalt är torr eller fuktig

• om reptilen äter från marken

• hur mycket av terrariet djuret använder på marknivå

Ta reda på detta innan du köper substratet.

2. Försök efterlikna artens naturliga miljö

Ett bra terrarium behöver inte vara en exakt kopia av naturen.

Men bottensubstratet bör stödja djurets naturliga beteenden.

En art som naturligt lever på:

• sand

• lös jord

• lövförna

• fuktig skogsmark

bör inte automatiskt placeras på samma typ av botten.

Jordbruksverkets grundprincip är att reptiler ska hållas så att de har möjlighet att bete sig naturligt.

3. Grävande reptiler behöver kunna gräva

Det här är särskilt viktigt.

Utpräglat grävande ormar och ödlor ska enligt svenska regler ha ett löst och grävbart bottensubstrat.

Exempel som Jordbruksverket anger är:

• torv

• täckbark

• jord

• sand

• liknande material.

Ett hårt plastgolv eller ett mycket tunt lager material är alltså inte lämpligt för en art som har ett tydligt behov av att gräva.

4. Substratet måste vara tillräckligt djupt

Att lägga en centimeter jord i terrariet hjälper inte mycket om reptilen naturligt vill gräva ner hela kroppen.

Djupet ska anpassas efter:

• reptilens storlek

• hur den gräver

• hur mycket tid den tillbringar under marken

För en grävande art bör substratet ge verklig möjlighet att skapa gångar, gropar eller att täcka kroppen.

5. Sand kan vara helt rätt för vissa arter

Sand har ibland fått dåligt rykte inom reptilhållning.

Men sand är inte automatiskt fel.

Jordbruksverket anger uttryckligen att arter som naturligt lever i sand ska ha sand som bottenmaterial.

För rätt art kan sand ge möjlighet att:

• gräva

• söka föda

• skapa gropar

• använda naturliga rörelsemönster

Problemet är snarare när sand används till en art eller i en miljö där det inte passar.

6. Använd inte samma sand till alla reptiler

Det finns många olika typer av sand.

Undvik att välja en produkt bara för att ordet ”reptil” står på förpackningen.

Kontrollera bland annat:

• kornstorlek

• dammighet

• om materialet har tillsatser

• om det packar sig naturligt

• vilken art produkten faktiskt är tänkt för

Väldigt dammigt material kan irritera ögon och luftvägar.

7. Ren lös sand passar inte alla arter

För vissa ormar rekommenderar RSPCA istället organiska jordblandningar eller jord/sand-blandningar. För exempelvis majsorm och kungssnok avråder organisationen från enbart sand och rekommenderar mer naturlistiska blandningar som dessutom gör det möjligt för djuret att gräva.

Det visar varför man inte ska använda:

”Sand är bra”

eller

”Sand är dåligt”

som universella regler.

Frågan är alltid:

Bra för vilken art?

8. Jord fungerar bra i många naturliga terrarier

Organisk jord kan vara en bra grund i många terrarium.

Den kan:

• hålla viss fukt

• fungera för grävning

• användas med levande växter

• blandas med andra material

Men använd inte vanlig blomjord på måfå.

Den kan innehålla:

• gödsel

• bekämpningsmedel

• perlit

• andra tillsatser

som du inte vill ha i reptilens miljö.

Välj en produkt som är lämplig för terrarium eller en blandning där du känner till innehållet.

9. Jord och sand kan kombineras

En blandning av jord och sand används ofta för att skapa ett mer naturligt och formbart substrat.

Fördelarna kan vara att materialet:

• går att gräva i

• håller formen bättre än lös sand

• kan ge både torra och fuktigare zoner

RSPCA rekommenderar exempelvis reptilanpassade jord- eller jord/sand-blandningar för flera vanliga ormarter.

Den exakta blandningen måste fortfarande anpassas efter arten.

10. Kokosfiber håller mycket fukt

Kokosfiber och kokosjord används ofta i terrarium där högre luftfuktighet behövs.

Materialet kan:

• absorbera mycket vatten

• hålla fukt länge

• fungera för grävning

• användas tillsammans med växter

Det kan passa vissa tropiska miljöer.

Men till en mycket torr ökenart kan samma egenskaper bli ett problem.

11. Fuktbevarande substrat är inte alltid bättre

Om reptilen behöver en torr miljö kan ett substrat som ständigt håller stora mängder vatten göra det svårt att skapa rätt klimat.

Det kan bidra till att terrariet blir:

• för fuktigt

• dåligt ventilerat

• konstant blött

Jordbruksverket anger att substratets fukthalt ska anpassas efter den aktuella arten och att marklevande ormar och ödlor bör ha tillgång till torra områden.

12. Tropiskt betyder inte genomblött

En tropisk reptil behöver inte automatiskt stå på våt jord hela dagen.

I naturen kan marken innehålla:

• torrare områden

• fuktiga håligheter

• lövförna

• mikroklimat

Det är ofta bättre att skapa variation än att försöka hålla hela botten konstant blöt.

13. Skapa fuktgradienter där arten behöver det

Precis som du kan ha en varm och en sval del av terrariet kan substratet skapa olika mikroklimat.

Du kan exempelvis ha:

ett torrare huvudsubstrat

och

ett fuktigare gömställe.

Det gör att reptilen själv kan välja.

14. Ett fuktgömställe kan vara bättre än att blöta hela terrariet

Många reptiler gynnas av ett så kallat humid hide eller fuktgömställe.

Där kan du använda exempelvis fuktbevarande mossa eller annat lämpligt material.

RSPCA rekommenderar sådana gömställen för många reptiler, bland annat för att skapa en lokal zon med högre luftfuktighet som kan hjälpa vid ömsning.

Det betyder att hela terrariet inte behöver ha samma höga fuktnivå.

15. Bark används ofta i skogsliknande terrarium

Täckbark och reptilbark kan fungera bra i vissa miljöer.

Fördelarna är bland annat att det kan:

• hålla viss fukt

• skapa struktur

• ge ett naturligt utseende

Jordbruksverket nämner täckbark som ett möjligt grävbart material för arter där det är lämpligt.

Men stora barkbitar fungerar inte lika bra för alla grävande arter.

16. Bark kan blandas med andra material

Ett terrarium behöver inte bestå av ett enda substrat.

Du kan exempelvis kombinera:

• jord

• bark

• sand

• löv

för att skapa en mer varierad markstruktur.

Det kan även ge reptilen fler möjligheter att undersöka och gräva.

17. Lövförna kan ge en naturligare miljö

Torkade löv ovanpå substratet kan användas i skogs- och naturlistiska terrarium.

De kan:

• skapa skydd

• ge struktur

• hålla kvar lokal fukt

• ge reptilen något att undersöka

• hjälpa mikroorganismer i bioaktiva system

RSPCA rekommenderar exempelvis torra naturliga löv som berikning i terrarium för vissa ormar.

Använd bara material som du vet är säkert och fritt från bekämpningsmedel och andra föroreningar.

18. Ta inte vilket material som helst från skogen

Mossa, jord, löv och bark från naturen kan innehålla:

• parasiter

• mögel

• kvalster

• bekämpningsmedel

• andra föroreningar

Dessutom kan du råka samla in olämpliga eller skyddade växter.

Det enklaste och säkraste för de flesta är att använda material avsett för terrarium.

19. Cedarträ ska undvikas

Vissa träslag innehåller aromatiska oljor som inte är lämpliga för reptiler.

VCA avråder exempelvis från cederträ som substrat eftersom oljorna kan vara giftiga för reptiler.

Använd därför inte vilka träspån som helst bara för att de säljs som strö för andra djur.

20. Kattströ hör inte hemma i terrariet

Kattströ är gjort för katter – inte reptiler.

Det kan:

• damma

• klumpa

• innehålla doftämnen

• innebära risk vid förtäring

VCA avråder uttryckligen från kattströ som reptilsubstrat.

21. Valnötsskal bör undvikas

Krossade valnötsskal förekommer ibland som bottensubstrat.

Veterinära reptilråd från VCA avråder från sådana material på grund av bland annat risken för att partiklar sväljs och orsakar gastrointestinala problem.

Välj hellre ett substrat som faktiskt efterliknar artens naturliga mark.

22. Små partiklar kan följa med maten

När en reptil jagar en insekt kan den samtidigt få in bottensubstrat i munnen.

Det kan exempelvis ske när en:

• syrsa

• kackerlacka

• larv

springer över marken.

Risken varierar beroende på:

• art

• substrat

• partikelstorlek

• mängd

• reptilens hälsotillstånd

• utfodringsmetod

Det är därför viktigt att tänka på hur djuret matas.

23. Mata på ett sätt som minskar onödig substratförtäring

Du kan exempelvis använda:

• matskål

• utfodringsyta

• pincett där det är lämpligt

för vissa typer av föda.

Det betyder däremot inte att en naturligt grävande reptil bör fråntas sitt grävbara substrat.

Målet är istället att kombinera naturlig miljö med säker utfodring.

24. Kalciumsand är inte automatiskt riskfri

Produkter som säljs som ”digestible” eller kalciumbaserad sand marknadsförs ibland som säkrare om materialet sväljs.

Det betyder inte att reptilen bör uppmuntras att äta stora mängder substrat.

VCA avråder exempelvis från så kallad calci-sand för skäggagamer på grund av risken för gastrointestinal blockering vid förtäring.

Välj substrat utifrån artens behov snarare än marknadsföringsnamnet.

25. Reptilmattor är enkla – men har begränsningar

Så kallad reptile carpet används ibland som ett lättstädat alternativ.

Det kan vara enkelt att:

• lyfta ut

• rengöra

• kontrollera avföring på

Men det ger inte en grävande reptil möjlighet att gräva.

Det bör därför inte användas som permanent ersättning för ett naturligt, grävbart substrat där arten behöver det.

26. Kontrollera även klor och fibrer

Textila eller mattliknande underlag måste hållas i gott skick.

Lösa fibrer och slitna områden kan potentiellt fastna runt:

• klor

• tår

Om en matta används behöver den därför inspekteras och rengöras regelbundet.

27. Papper kan vara användbart tillfälligt

Hushållspapper eller annat enkelt pappersunderlag kan vara praktiskt i vissa situationer.

Exempelvis under:

• karantän

• sjukdom

• veterinärbehandling

• de första dagarna när avföringen behöver övervakas

RSPCA beskriver papper som användbart tillfälligt för att enklare övervaka en ny orm, men rekommenderar inte detta som permanent lösning eftersom det begränsar naturliga beteenden som grävning.

28. Karantän och permanent terrarium har olika mål

Vid karantän vill du enkelt kunna upptäcka:

• kvalster

• diarré

• blod

• förändrad avföring

• andra problem

Då kan enkelt papper vara praktiskt.

När reptilen är frisk och permanent installerad bör miljön däremot ge större möjligheter till naturligt beteende.

29. Substratet är också miljöberikning

En reptil som kan:

• gräva

• böka

• gömma sig

• skapa håligheter

• söka efter föda

får betydligt fler sätt att använda terrariet.

Substratet är därför inte bara något som fångar upp avföring.

Det är en del av själva livsmiljön.

30. Anpassa substratet efter skäggagamens behov

Skäggagamer kommer naturligt från torra miljöer.

Det betyder dock inte automatiskt att valfri lös sand är rätt.

Veterinära källor som VCA förespråkar försiktighet med lösa partikelsubstrat för skäggagam på grund av möjlig förtäring, medan svensk djurskyddsreglering samtidigt kräver sand för arter som i naturen lever i sand.

Här blir artspecifik och uppdaterad information extra viktig.

Utgå från:

• hur arten lever naturligt

• Jordbruksverkets krav

• reptilens hälsa

• veterinär rådgivning vid särskilda risker

snarare än förenklade nätregler.

31. Leopardgecko behöver också en genomtänkt botten

Leopardgeckon lever inte på ren lös ökensand i naturen.

Miljön innehåller bland annat:

• hårdare jord

• sten

• lösare material

• sprickor

Ett naturlistiskt upplägg kan därför bygga på en lämplig kompakt jord/sand-baserad blandning snarare än ett djupt lager av mycket lös sand.

Ge samtidigt:

• torra gömställen

• fuktgömställe

• stabila stenar

och rätt temperaturgradient.

32. Ormar behöver inte automatiskt tidningspapper

En orm kan överleva på papper, men det betyder inte att det är den bästa permanenta miljön.

För arter som naturligt gräver ger ett djupt naturlistiskt substrat möjlighet att använda beteenden som ett papper inte kan erbjuda.

RSPCA rekommenderar därför naturlistiska jordblandningar för flera vanliga ormar.

33. Ormens substrat kan ge trygghet

Vissa ormar använder substratet som ett extra gömställe.

De kan:

• gräva ner delar av kroppen

• krypa under löv

• skapa gångar

RSPCA beskriver just möjligheten att gräva ner sig som en anledning till att ett lämpligt substrat är viktigt för ormens trygghet.

34. Landsköldpaddor behöver också artanpassad botten

Jordbruksverket anger att terrariets botten för sköldpaddor ska vara täckt med ett material anpassat efter arten.

Utpräglat grävande land- och sumpsköldpaddor ska ha ett löst och grävbart material i ett lager som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal.

Det visar hur viktigt substratdjupet faktiskt kan vara.

35. Vattensköldpaddor fungerar annorlunda

För vattenlevande sköldpaddor består huvuddelen av miljön istället av vatten.

Där behöver du planera:

• botten i vattenområdet

• filtrering

• möjlighet att simma

• torr landdel

RSPCA rekommenderar exempelvis fin sand framför små stenar och grus för terrapiner, eftersom små stenar kan sväljas och orsaka stopp.

36. Tänk på reptilens klor

Substratet ska inte vara så löst eller onaturligt halt att reptilen har svårt att få grepp.

En bra terrariemiljö kan kombinera bottenmaterial med:

• stenar

• grenar

• kork

• andra fasta ytor

så att reptilen får flera olika strukturer att röra sig på.

37. Undvik konstant hårda och hala ytor

Ett helt tomt glasgolv är enkelt att rengöra men erbjuder väldigt lite naturlig variation.

En reptil som normalt gräver eller rör sig över naturligt underlag bör få möjlighet att använda sådana beteenden.

Det är därför Jordbruksverkets regler ställer artspecifika krav på bottenmaterial.

38. Substratets temperatur spelar också roll

Material reagerar olika på värme.

En mörk sten direkt under en värmelampa kan bli betydligt varmare än omkringliggande jord.

Mät därför inte bara:

• lufttemperaturen

utan även relevanta:

• yttemperaturer

på reptilens solplats och andra områden.

39. Lägg inte värmematta under ett djupt substrat utan rätt planering

Om mycket substrat ligger mellan djuret och värmekällan kan värmefördelningen bli svår att kontrollera.

Dessutom kan reptiler gräva närmare värmekällan.

Alla värmekällor behöver därför:

• monteras korrekt

• styras med lämplig termostat

• användas enligt tillverkarens instruktioner

Planera uppvärmningen tillsammans med substratet.

40. Kontrollera luftfuktigheten nere i substratet

En hygrometer högt upp i terrariet berättar inte alltid hur fuktigt det är nere i marken.

I ett djupt substrat kan de nedersta lagren vara betydligt fuktigare.

Kontrollera därför miljön där reptilen faktiskt:

• ligger

• gräver

• gömmer sig

41. Substratet ska inte lukta illa

En frisk jordliknande doft i ett naturlistiskt system kan vara normal.

Men kraftig lukt av:

• rutten mat

• avföring

• mögel

• sumpigt vatten

är ett tecken på att något behöver åtgärdas.

Kontrollera då:

• ventilation

• dränering

• mängden vatten

• rengöring

• substratets skick

42. Punktstäda regelbundet

Även ett naturligt substrat måste skötas.

Ta bort:

• avföring

• urater

• matrester

• döda foderdjur

• synligt mögel

så snart det upptäcks.

RSPCA rekommenderar att avfall i reptilterrarier tas bort så snart det uppstår.

43. Byt inte automatiskt allt substrat varje vecka

Hur ofta hela botten behöver bytas beror på:

• substrattyp

• reptil

• terrariets storlek

• fuktighet

• om systemet är bioaktivt

Ett traditionellt enkelt substrat kan behöva bytas betydligt oftare än ett välfungerande bioaktivt system.

Punktstädning bör däremot ske kontinuerligt.

44. Bioaktivt substrat fungerar annorlunda

I ett bioaktivt terrarium försöker man skapa ett mer komplett markekosystem.

Det kan innehålla:

• jord

• löv

• bark

• levande växter

• mikroorganismer

• hoppstjärtar

• gråsuggor

Dessa hjälper till att bryta ner organiskt material.

Men ”bioaktivt” betyder inte:

”Jag behöver aldrig städa igen.”

Avföring, matrester och systemets hälsa behöver fortfarande följas.

45. Bioaktivt är inte automatiskt bättre

Ett välbyggt bioaktivt terrarium kan ge mycket naturlig berikning.

Men det kräver kunskap om:

• substrat

• dränering

• växter

• fuktighet

• ventilation

• mikrofauna

Ett dåligt konstruerat bioaktivt terrarium kan istället bli:

• för blött

• mögligt

• instabilt

Börja enklare om du är helt ny inom reptilhållning.

46. Dräneringslager kan behövas i mycket fuktiga terrarium

I tropiska planterade terrarium kan ett dräneringslager under jorden hjälpa till att samla upp överskottsvatten.

Ovanför det används ofta ett barriärmaterial innan själva substratet läggs.

Det kan minska risken att hela jordlagret står genomblött.

Men alla terrarium behöver inte dräneringslager.

47. Substratet måste fungera tillsammans med ventilationen

Ett mycket fuktbevarande substrat i kombination med:

• dålig ventilation

• mycket sprayning

kan ge för hög luftfuktighet.

Samma substrat i ett terrarium med mycket nät kan torka ut extremt snabbt.

Därför ska substrat, ventilation och befuktning planeras tillsammans.

48. Levande växter påverkar substratvalet

Vill du ha ett planterat terrarium behöver substratet även stödja växterna.

Du kan behöva en blandning som:

• håller rötterna

• släpper igenom syre

• behåller lagom fukt

• inte blir kompakt

Men reptilens behov går före växternas.

Välj inte ett perfekt växtsubstrat som skapar fel miljö för djuret.

49. Säkra tunga stenar innan substratet läggs runt dem

Det här är särskilt viktigt med grävande reptiler.

Om en tung sten ligger ovanpå ett tjockt lager lös jord kan djuret gräva under stenen.

Då kan den:

• sjunka

• välta

• rasa över reptilen

Placera därför tunga konstruktioner stabilt innan det lösa substratet byggs upp runt dem.

50. Samma sak gäller stora rötter

En stor gren eller rot som verkar stabil ovanpå substratet kan börja röra sig när reptilen gräver.

Testa alltid inredningen ordentligt.

Reptilen ska inte kunna gräva fram en situation där flera kilo sten eller trä faller över den.

51. Kontrollera substratet varje dag när du tittar till djuret

När du gör den dagliga kontrollen kan du samtidigt titta efter:

• avföring

• matrester

• mögel

• överdriven fukt

• mycket torra områden

• foderdjur som gömt sig

Små problem är enklare att rätta till innan hela terrariet påverkas.

52. Avföringen kan hjälpa dig bedöma reptilens hälsa

På mycket komplexa substrat kan avföring vara svårare att upptäcka.

Lär dig därför var reptilen vanligtvis gör ifrån sig och kontrollera terrariet regelbundet.

Plötsliga förändringar i:

• mängd

• konsistens

• färg

kan vara värda att följa upp.

Vid misstänkt sjukdom bör reptilkunnig veterinär kontaktas.

53. Kvalster kan vara svårare att upptäcka på naturmaterial

Ett mycket komplext terrarium kan göra vissa parasiter svårare att upptäcka än ett enkelt karantänsystem.

Om du misstänker kvalster eller annan sjukdom kan veterinär rekommendera att reptilen tillfälligt flyttas till en enklare miljö där:

• reptilen

• avföringen

• parasiter

är lättare att övervaka.

54. Byt substrat när det blivit förorenat

Oavsett typ behöver substratet bytas om det exempelvis:

• blivit kraftigt förorenat

• fått omfattande mögel

• innehåller mycket gammal avföring

• inte längre håller rätt struktur

• fått problem med skadedjur

Försök inte rädda ett ohygieniskt terrarium bara för att substratet var dyrt.

55. Använd inte starka rengöringskemikalier direkt i substratet

Spraya inte vanliga:

• köksrengöringsmedel

• parfymer

• desinfektionssprayer

över terrariejorden.

Om terrariet behöver desinficeras ska reptilen flyttas och produkter avsedda för ändamålet användas enligt instruktionerna.

Skölj och torka där produkten kräver det innan djuret återintroduceras.

Så kan du tänka för olika terrarium

Torrt terrarium

Vanliga komponenter kan vara:

• lämplig jord

• sand

• lera

• sten

i en kombination som motsvarar den aktuella artens naturliga miljö.

Substratet behöver inte automatiskt bestå av enbart lös sand.

Tropiskt terrarium

Vanliga komponenter kan vara:

• organisk jord

• kokosmaterial

• bark

• lövförna

• mossa i utvalda områden

Materialet ska hålla tillräcklig fukt utan att hela systemet blir konstant vattensjukt.

Grävande reptil

Prioritera:

• löst material

• tillräckligt djup

• stabil struktur

• rätt fukthalt

så att djuret faktiskt kan gräva.

Tillfällig karantän

Ett enkelt underlag som:

• hushållspapper

kan göra det lättare att övervaka:

• avföring

• parasiter

• eventuell blödning

men bör inte automatiskt bli den permanenta miljön för en art med behov av naturligt substrat.

Bioaktivt terrarium

Här används vanligtvis flera lager och material tillsammans.

Systemet behöver planeras efter både:

• reptilen

• växterna

• mikrofaunan

• klimatet

Vanliga misstag när man väljer bottensubstrat

Vanliga misstag är att:

• köpa samma substrat till alla reptiler

• välja efter färg istället för art

• ge en grävande reptil för tunt substrat

• tro att all sand är dålig

• tro att all sand är bra

• hålla tropiskt substrat genomblött hela tiden

• använda mycket fuktbevarande substrat till en torrlevande art

• använda vanlig gödslad blomjord utan att kontrollera innehållet

• använda cederträ

• använda kattströ

• använda krossade valnötsskal

• anta att kalciumsand är riskfri

• glömma att små partiklar kan följa med maten

• lägga tunga stenar ovanpå lös jord

• aldrig punktstäda

• låta döda foderdjur ligga kvar

• tro att ett bioaktivt terrarium aldrig behöver skötas

Snabb checklista innan du köper substrat

Kontrollera:

• Vilken exakt reptilart har jag?

• Hur ser artens naturliga markmiljö ut?

• Är reptilen grävande?

• Behöver den kunna gräva ner hela kroppen?

• Lever arten naturligt på sand?

• Hur torr eller fuktig ska botten vara?

• Behöver jag ett fuktgömställe?

• Hur mycket substratdjup ryms i terrariet?

• Kan substratet damma?

• Är materialet avsett för reptiler?

• Innehåller det gödsel eller andra tillsatser?

• Kan reptilen råka äta materialet?

• Hur ska jag mata djuret?

• Hur enkelt är substratet att punktstäda?

• Ska terrariet vara bioaktivt?

• Kan tunga dekorationer stå stabilt trots att reptilen gräver?

Rätt substrat är det som låter reptilen vara reptil

Ett bottensubstrat ska göra mer än att täcka glaset.

För rätt art kan botten ge möjlighet att:

• gräva

• söka skydd

• undersöka miljön

• reglera fukt

• använda naturliga beteenden

Det betyder att det inte finns ett enkelt svar som:

”använd alltid sand”

eller

”använd aldrig löst substrat.”

Börja istället med den exakta arten.

Ta reda på vilken typ av mark den lever på, hur den gräver och vilken fuktnivå den behöver. Kontrollera därefter Jordbruksverkets aktuella krav och välj ett material som kan skapa just den miljön.

För vissa reptiler innebär det sand. För andra blir en jord/sand-blandning bättre. I tropiska terrarium kan jord, bark, kokosmaterial och lövförna användas för att skapa en helt annan miljö.

När substratet är artspecifikt, tillräckligt djupt, hygieniskt och rätt fuktat blir det inte bara snyggare – det blir en aktiv del av reptilens livsmiljö.